El Chorro är södra Spaniens klättermecka!
El Chorro, byn som gud gömde, och glömde! Som en klättrare utryckte sig. El Chorro är ingen stor by, en järnvägsstation med den intilliggande stationsbaren, ett hotell, och några få affärer, och så Refugio Escalada förstås. En bar och samlingspunkt för både klättrare och ickeklättrare. Det 8,7 mil mellan La Reserva De Marbella och El Chorro, det tar ungefär 1timme och 20 minuter.
Klättringen i El Chorro är helt suverän. Mycket fin kvalité på lederna. Klättring finns i alla svårighetsgrader. Många av lederna är runt trettio meter, (flerreporsturer finns också) så ett sextiometersrep är att rekommendera. Klätterförare finns att köpa på klätterhärberget Finca La Campana.
Några sektorer med fina leder ligger ovanför byn. För att ta sig till de andra sektorerna måste man följa järnvägen, och ta sig igenom några järnvägstunnlar. Detta är förbjudet, men alla gör det ändå. Det skulle bli en enorm omväg om man skulle gå över bergen. När tågen kör in i tunnlarna så tutar de, det finns gott om plats att stiga åt sidan.
Vill man ha hårda överhängande leder, ska man besöka Frontales Medias, Poema de roca. Det är ett stort hålrum i berget, typ grotta. Där finns mycket överhängande klättring, och många av lederna går genom taket, där många av greppen består av stalaktiter i olika storlek.
Söndagspromenad
El Caminito del Rey eller El Camino Del Rey, (kungens väg) Den byggdes mellan 1901-1905 för att arbetarna vid Chorro/Gaitanejo vattenkraftverk behövde en gångväg för att ta sig till jobbet men också för att transportera material och inspektera dammbygget. Byggandet av gångvägen tog fyra år och blev klar 1905. 1921 gick kung Alfonso XIII gångvägen till invigningen av dammen Conde del Guadalhorce och efter det har gångvägen fått namnet El Camino Del Rey (kungens väg). El Camino Del Rey är någonting utöver det vanliga. Det är en luftig promenad längs bergväggarna, på ca två kilometer med 100 meter till floden nedanför.
Men åldern har tagit ut sin rätt . Hopmurade tegelstenar med betong som gåyta, vilar på en konstruktion av stålbalkar, inslagna i berget. Nedfallande stenar har slagit upp stora hål på hyllan på ett par ställen, och vid de passagerna får man trippa ut med fötterna på stålbalken, och stödja sig med händerna mot bergväggen, och försiktigt ta sig över, säkrad naturligtvis. Det är heller inte överallt det finns räcken, och konditionen på en del av dessa är inte den bästa. En stålvajer som man kan säkra in sig i när man går, löper utefter berget. Denna promenad är absolut ingenting för höjdrädda personer.
Flera människor har förlorat sina liv på gångvägen och efter två dödsolyckor under 1999 och 2000, stängde lokala myndigheterna båda ingångarna, men inte presentbutiken.
I juni 2011 enades den regionala myndigheterna i Andalusien och den lokala myndigheterna i Málaga att dela kostnader för återställande (inklusive parkering och ett museum) på 9 miljoner Euro. Projektet kommer att ta cirka tre år att slutföra. Många av de ursprungliga detaljerna kommer att finnas kvar på plats och de nya materialen som används kommer att vara i linje med den gamla designen.
